Det blev lite skype innan jag kunde gå och lägga mig märkte jag. Diskuterade minnen med en gammal kompis jag hade på fritis

[01:52:39] Markus: JA! låt oss leka pokémon igen! Vi möts i skogen om en timme.
[01:53:23] Sandra: Va? Nu?!
[01:54:49] Markus: Ja!!!!! Ta med en pinne så möts vi där!
[01:55:14] Sandra: Vad fan ska jag med en pinne till?
[01:55:56] Markus: Inte vet jag -.- jag improviserar bara ._.

Jag hatar bloggare, så därför borde jag väl hata mig själv tror man då?

Men nej det är inte riktigt sant. Vad jag menar är att jag hatar bloggare som söker läsare och tigger om kommentarer fast de inte skriver om något vettigt. Det finns bloggar jag älskar att läsa, som Maries, eftersom jag känner henne och hon skriver om sin konst. Sen har vi några kändisbloggar som faktiskt skriver lite intressanta saker ibland, och Lena som förut skrev om sitt liv i London, nu är det mycket om mode, så det har ett återkommande tema.

Min blogg har inte det, men den är heller inte gjord för att folk utanför min bekantskap (hemskt vilka fina ord det blev nu då) ska läsa den och bry sig om vad jag skriver. Däremot har jag funderat på att skriva mer om spelandet bara för att ge den ett tema jag kan återkomma till. Som Marie har sin konst/musik/manga och Lena har sina kläder.

I alla fall, för att återkomma till bloggare jag stör mig på så handlar det om folk som här i "Rampljuset" skriver något helt meningslöst eller "tyck synd om mig, jag hade en tuff uppväxt." "Äntligen vågar jag berätta sanningen om mitt liv!!" "Skriver om mitt liv i skuggan av alla andra" blah blah blah, Jäkla attention whores! Gissa vad? en massa personer hade en tuff uppväxt, men för det behöver man inte skrika ut "läs min blogg och tyck synd om mig"

Sen idag råkade jag klicka in på en 12 årings blogg som har som catch phrase, "And by the way, Yes, I am Really High ;)" ärligt talat? för det första, du är 12 år, för det andra, det var nog det töntigaste jag någonsin sett. Att avsluta varje inlägg med "I am really high" wtf is that?!

Egentligen skulle man ta det helt seriöst och ringa snuten och säga att man tror hon går på droger

När jag var tolv sprang jag omkring i skogen med mina kompisar och lekt pokémon, jag byggde snökojor och klättrade i träd, jag skrapade upp armarna när jag försökte cykla utan händer, eller när jag var dum nog att ta mina rollerblades och åka i full fart ner för bron. Jag tror till och med att jag fortfarande hade kvar min käpphäst. En bandyklubba som mamma hade gjort ett huvud åt i papp, som jag sedan virkade en massa träns och grimmor till, skrev foderschema och samlade upp gräset efter gräsklipparen som jag sedan torkade till "hö".

När jag var i den åldern var tolvåringar fortfarande barn. Nu har de modekläder, senaste mobilen och beter som riktiga fjortisar som tydligen tycker det är coolt att säga att de är "höga" mhm, höga på vadå? livet eller? Lilla vän, du vet inte ens vad livet handlar om. Tolvåringar ska inte blogga, de ska knappt veta vad en blogg är, de ska vara ute och leka! Inte tro att de är vuxna. Fattar inte vad som händer med världen, men det är inte något bra.

Nej, nu har jag klagat färdigt (igen), dags att sova :)

Natti

/Sandra

btw, ni glömmer väl inte att det är stora demostrationer mot ACTA idag (lördag)? om ni bor nära någon av städerna åk dit och visa vad ni står för! Ni vill väl inte att de ska ha rätt att beslagta din mobil/laptop/mp3 vid tullen bara för att ni har en nedladdat låt i den? Nej precis, det är dags att säga ifrån!

Speciellt till Marie; Dagens YouTube och wtf is this? :P en annan gammal låt som direkt sätter sig på hjärnan, är helt omöjlig att sjunga och troligtvis väcker minnen av olika slag ^^ Helt otroligt att det är de värdelösa låtarna som alla minns x3