Haha, jag mår fantastiskt bra just nu :) det är inte ofta man hör det från mig nu för tiden ^^ Men ärligt, allt är helt underbart<3 Börjar komma igång med projektarbetet, känner att jag klarar av situationen hemma (även om jag fortfarande hatar den) och jag har de bästa vännerna i världen<3

Har snackat en massa med Yeb idag (som vanligt?!?) och även ett telefonsamtal till en gammal vän har hunnits med :) en intervju ute på Rödjan blir troligtvis nästa vecka och till och med läxorna flyter på för tillfället.

Tänk om livet alltid kunde kännas så här bra :)

Nu ska jag ta och duscha och sen knarka lite musik innan yeb kommer tillbaka :3 förhoppningsvis blir det typ CC tillsammans med honom och Agnes då :) (så kan han skälla lite mer på mig)

Älsk på det ^^<3

Love ya<3

/Yen

Underbar och vidrig dag på samma gång.. Kul..

Underbar därför att jag har ägnat en massa tid till att prata och questa med yeb<3 Det känns som om vi har blivit ännu bättre vänner sen vårt gräl i helgen, kanske för att jag vågar lita mer på att jag inte kommer att förlora honom, vi grälar då och då, så som vänner gör, men hur hemsk jag än är så accepterar han mig alltid som sin vän igen. Vilket är viktigt.
Plus att han berättade att sist var han nära att ta bort mig från sin vänlista.. Det gjorde ont kan jag säga, väldigt väldigt ont. Så jag kommer vara försiktigare nu, och göra allt för att han ska bli nöjd med mina kunskaper inom Fiesta.. det är oftast något sånt som våra gräl börjar med. Att jag inte är bra nog.

Haha, som jag har sagt förut.. det är rätt skumt ändå, hur en person på internet kan visa sig betyda så mycket. Alltså att han loggar ut utan att säga hejdå eller skriver ett "hello" utan en smiley kan ge mig en liten hjärtattack.. "Är han arg på mig?" "Har jag gjort något?" "Har något hänt" ja, sådana tankar. Och om han loggar ut utan att säga något och sedan inte loggar in igen direkt, det känns värre än om någon skulle sticka en kniv i mig. Ärligt, så mycket betyder han.

Haha, en vanlig (men samtidigt väldigt ovanlig) kille från England, har vänt upp och ner på hela min värld. Wow, det är helt otroligt, men jag gillar det :) Det känns bra att ha något att se fram emot. Att sitta i skolan och veta att han finns där när jag kommer hem. Redo att lyssna om jag behöver skälla lite om de i klassen, idiotiska lärare osv. Och det känns riktigt bra att kunna gå och lägga sig på kvällen med känslan av att någon stans finns det någon som verkligen bryr sig. För visst gör han det? Det måste han göra, så många timmar som han ägnar åt att snacka med mig på Skype.. Och så mycket tid som han ägnar åt att lära mig att bli bättre i spelet.. Ja, visst är han en speciell vän, och jag hoppas på att träffa honom i verkligheten snart med..

Btw, Yen är nu lvl 68. Jag har divorcat LuvLuv med Sassan och förhoppningsvis gifter sig han och Yendri nästa vecka (om han inte ångrar sig)

(som om någon bryr sig)

Vidrig var dock slutet av dagen därför att en av mina andra närmaste vänner, även hon från Fiesta, inte mår bra just nu, och hon vill inte berätta vad som är fel :/ det gör mig orolig, jag bryr mig så mycket om henne och att veta att något är fel, men inte vad.. ja, det är en slags tortyr i sig.

Förhoppningsvis blir allt bättre för henne snart, men jag kan inte spamma henne och fråga hela tiden heller, gör jag det lär hon la snart sluta svara, eftersom det enda svar jag ändå får är att hon inte vill prata om det.

Nu ska jag sova, om jag hittar lil Mon.. Någon (Annelie?!) har städat bort henne D:

God natt

/Sandra