Seriöst.. vad är det för fel på mig? >.<

har vart skittaskig mot typ alla jag älskar och bryr mig om.. Antagligen beror det på att jag är så jäkla uppstressad, jag kan liksom inte slappna av längre..

Förlåt, jag menar inte att vara dryg och elak mot er, jag älskar er, mer än allt annat.. men allt och uppochner just nu.. Stå ut med mig ett litet tag snälla, jag ska försöka bli snäll igen<3

Älskar er<3

Kram Sandra

Ugh, förvirrande dag :/ Inget har liksom gått rätt alls ._. allt är bara... fel.

Pappa är i Hurghada och som alla säkert vet så är det rätt mycket kaos där, eller kanske inte i Hurghada just, jag vet inte, nyheterna ändrar sig hela tiden. Men saken är i alla fall att det enligt aftonbladet är upplopp, skottlossningar och skit där.. Vilket inte känns så bra :/ det känns faktiskt inte bra alls. Är skitorolig och kan knappt tänka >.<

Inte har jag haft något att avleda tankarna med idag heller.. Sanna och Frida var i Göteborg så dem kunde jag inte stalka allt för mycket och yeb har så mycket att göra just nu så vågar inte riktigt störa honom..

Ja, jag har la inte berättat det kanske, men han är nu master för Prophecy (ett jävligt stort guild i fiesta) och shit, han blev helt plötsligt värsta hjälten. Nog visste jag att folk tycker om honom, men nu.. ugh, man känner sig lite bortglömd faktiskt..

Han verkar inte ha tid att prata med mig på skype heller, så mja... dagen har vart rätt kass (hm.. en aning ironiskt är det.. "yeb ringer inte = värdelös dag" .. lol?) men man kan fortfarande hoppas på att han ringer och säger god natt :3

Men men, jag ska inte klaga :) för det första borde jag tycka att det är bra att han tar sig tid för andra. Jag kände alltid att jag stal honom hela tiden vilket vissa inte tyckte om. Nu kan de inte klaga över det längre i alla fall, för inte fan stjäl jag honom för tillfället :P Dock kan jag inte förneka att jag saknar det. Det käns givetvis bra att vara speciell.. konstigt, men bra.

Okej, för att vara helt ärlig så saknar jag det grymt mycket >.< jag saknar min yeb så en del av mig önskar att Mass snart kommer tillbaka och tar hand om sitt jäkla guild igen, samtidigt som yeb gör ett så bra jobb med det att jag hoppas att Mass aldrig kommer tillbaka... haha, ironiskt..? hm kanske.

2 veckor kvar till England nu!

Börjar bli nervös på riktigt O.o

Mest orolig är jag nog för hur vi ska ta oss från flygplatsen in till själva London.. men det ska vi väl kunna lösa :P

Well well, nu är det nog dags att lägga av för idag. Känns som ett väldigt svamligt inlägg o.o

Baiiii<3

/Yen

Jag har verkligen inget att skriva om atm o.o känns helskumt men det finns liksom inget att berätta om.

Kanske beror det på att det inte händer något speciellt som är värt att berättas. Allt som händer är liksom i Fiesta, och det vet jag att ingen bryr sig om ändå, det gamla vanliga pågår i klassen, folk är osams, snackar skit osv ena dan för att sedan vara bästa vänner nästa. Det största som händer nu är väl nedräkningen till England, men det har knappast någon missat ändå, så det behöver jag inte tjata om just nu.

Men ja, dagen då.

I morse (tidigt, typ kl 4.) åkte pappa och Annelie till Egypten, så nu ska jag och Emma klara oss själva i hela två veckor! (woot woot!) och lite senare på dagen åkte jag och Marie till Skövde där hon nu ska ha utställning på Kulturhuset :3

Ni skulle se hennes tavlor, så jäkla snygga! Love them<3

Sedan hände inte så mycket..

Jag är inne i en total depp-period igen, om man nu kan kalla det för det. Ser ingen mening i något alls längre. Inte ens fiesta.. då är det illa.

Tvingar mig själv att jobba på med projektarbetet, men vet inte hur jag vill ha det. Jag tror inte att jag kommer att klara av slutet av det, då man ska redovisa och skit. Jag kommer helt enkelt inte fixa att stå inför en massa människor.

Skumt egentligen, jag brukar gilla att redovisa. Eller nej, jag är alltid skitnervös, men när jag väl står där och känner "det här kan jag" då känns det bra. Men jag vill inte berätta mer. Jag vill inte försöka få någon att förstå varför mitt ämne är intressant, jag orkar inte bry mig.

Blah, deppigt inlägg detta blev då.

Ska berätta något positivt med!

Yeb är, som alla redan vet, världens underbaraste människa! Ärligt talat, efter att ha snackat med honom idag skuttade jag fram som på moln (nej det är inte kärlek i luften, han är "bara" en fantastisk vän) Frågan är vad jag har gjort som förtjänar någon som är så underbar.. jag borde verkligen inte göra det.

Det var allt för idag, i morgon blir det projektarbete igen, och en tur till skövde med Marie, ännu en gång till kulturhuset, men denna gång ska hon intervjuas av tidningen :3 woot woot på det!

Love love~

/Yendri

Ja, den här terminen startade ju bra... Men man ska väl inte gå in på detaljer då vissa personer som inte har med det att göra envisas med att stalka bloggen 24/7 :3 och det spelar nog ingen roll, de jag står närmast vet vad det handlar om, och resten bryr sig egentligen inte ^^

I morgon ska jag tillbaka till klassen som jag redan lackar ur på. Seriöst, terminen har hållt på i två dagar och jag har redan tröttnat på vissa av er <.< seriöst talat, hur schysst är det, att snacka om mig när jag inte kan höra? Vill ni veta ngt, fråga mig ffs. Ni behöver inte diskutera mina problem, de är mina och vill jag dela med mig av dem så gör jag det, ni har fan ingen anledning till att sitta och snacka en jävla massa skit om mig. Så ah, tack så mycket BF3, ni har verkligen visat vad ni går för. Fucking idioter.

Tack dock till er som bryr er på riktigt<3 Det där telefonsamtalet, chatterna och alla sms har fått mig att le upprepade gånger :') tack, jag älskar er<3

Har kommit igång på riktigt med mitt projektarbete iaf, lite trist att jobba själv, men intresssant är det ^^ Har hittat en massa intressanta artiklar i ämnet, så snart ska jag väl ha en grund :3

Och föresten, tack alla er som har brytt er, och förlåt att mina svar har varit korta och tråkiga.. jag orkar helt enkelt inte upprepa allt om och om igen.

Nej, nu ska jag fortsätta jobba ^^

Love love

/Yen

Tiden går jäkligt fort fram ändå.. Det känns som om jullovet startade för bara några dagar sedan men redan på tisdag börjar allvaret igen.

Och vilken termin det kommer bli sen.. Projektarbetena kommer det dras igång med på riktigt, eller ja, för oss som inte har kommit så långt, det finns de som nästan är klara redan. Snart ska de redovisas och i vår.. ja då tar vi studenten. Häftigt? Mjo, men mest skrämmande.

Undrar vad som kommer hända sedan. Vi kommer givetvis lova varandra att vi ska hålla kontakten, att vi ska ha klassåterträffar och alla kommer givetvis komma.

Men kommer det bli så? Jag menar inte att någon av oss ljuger. Jag är helt övertygad om att vi alla kommer mena vad vi säger... men vi kommer alla att vara så upptagna med våra nya liv.

Ja, BF3... Jag älskar er så jävla mycket, även om jag ibland är sur och irriterad på er, även om jag kommer hem och beklagar mig inför Fai, Yeb, Agnes och Elin om vilka idioter det finns i min klass, så älskar jag er alla. Vi är som en familj, och bättre klass får man nog leta efter.

Tiden tickar på inför annat också. Marie, inser du att vi snart åker till England? Du och jag, ensamma i London... Det kommer bli så jävla kul :D vi får sätta oss och kolla på vad vi vill göra när vi är där, lite planer måste vi ju ha, och vissa saker måste vi ju kolla in :3

Nej, nu ska jag packa för att åka till pappa. Ska bo där i 6 veckor från nu...

Lång tid ._.

Det är ju hans 2 veckor nu, sen åker han och Annelie till Egypten 2 veckor, och då ska jag och Emma ta hand om lägenheten och skit, sen är det hans 2 veckor igen...

Kommer dröja länge innan jag får komma hem till mitt nya älskade rum i Skövde. Har inte ens hunnit göra klart det, så bilder kommer väl när jag har lyckats få upp den sista hyllan och skit..

Baibai<3

/Yendri

Okej... den har lite damp och vill inte funka som jag vill..

Men budskapet går nog fram iaf :P

Alltså, vissa saker kan lysa upp en hel jävla dag<3 Ett litet kort från England fick hela min dag att lysas upp! Bättre än så här kan en värdelös dag inte bli.

Ja, dagen var rätt kass då jag ha haft feber och vart genomförkylt plus att när man kom hem vart det en massa tjat och skit.

Sen kom dock mamma, gav mig ett kuvert och sa

"Nu kanske du kan bli lite glad!"

och gissa vad, det blev jag ^^

Kortet var från två underbaringar, inte svårt att lista ut vilka, det finns ju så många underbara personer som jag alltid alltid tjatar om ^-^ (lmao)

Satt med Marny i skype då med, + fai bredvid mig i vardagsrummet. och de bah;

Marny: Sandra! Gråter du?!

Fai: Sandra! Gråååååt inte!

haha, nej jag var inte glad alls xD

(han kan inte vart så arg på mig när han skrev det, sista meningen fick mig typ att tjuta...och jag har läst det för fai en miljon gånger så hon har typ damp på mig. Marny har nog lika mkt damp på mig han, men what ever,

I'm happy<3 very very happy)

I morgon blir det Götet med Fai<3

Älsk på det

Love<3

/Yen

Det finns dagar som aldrig ska glömmas, och denna är en av dem. Jäklar vad kul jag har haft idag :D Fick mig nästan att glömma all skit som händer runt omkring mig ^^ mwaha, det är la bra? ^-^

Aja, dagen började då med att jag vaknade (lmao) runt 12 och kände mig lite halvt stressad då Marie snart skulle ringa och berätta att hon hade slutat för dagen och att det var dags att ta sig till Skövde :3

När hon hämtade upp mig började dock dagens problem ^^ Hon som skulle få känna sig stold över sitt körkort och allt lyckades köra fast i snön, 2 gånger xDD

Första gången var vi fast i evigheter (på parkeringen) hon sprang till och med efter hjälp, men killen i den gröna traktorn hade inte tid att hjälpa två tjejer i nöd då han skulle käka sin förbannade pizza <.< under denna tid hann jag bli utskämd såklart.. 3 killar cyklade förbi och fäller kommentaren "Öhh, kört fast eller?" jag bah "ja..." och de "lycka till då". Elaka killar, de kunde ha hjälpt oss tycker jag.. spela de där killarna i rustning och allt.. men neeeejdå, de cyklar bara förbi..

Iaf, efter ett tag fick vi dock hjälp av en snäll gubbe, men så fort han försvunnit runt hörnet fastnade vi igen.. mitt i vägen >.<

Efter en stund kom det dock en ny gubbe, som hjälpte oss :D han vart asschysst.. sen såg han att Marie hade handbromsen i... *skäms* Sedan kom jag på att han känner ju pappa.. och givetvis skulle han känna igen mig.. "Hälsa till pappa nu" var typ det sista han sa.. USCH!!!

Jävla snö säger jag bara!

Ja, sedan kom vi iaf iväg :D resan var sedan rätt händelselös, det enda som hände var att Marie glömde bort att stänga av blinkersen (kul ord..) och jag bah "Och vad blinkar du för?" <-- sarkastisk ton

Ja, dagen var iaf värd alla problem tkr jag, vi har nu troligtvis bestämt vart vi vill bo när vi åker till England :D woot woot! resan närmar sig med stormsteg! Vi kommer klara oss skitbra Marie och jag, hon som har noll lokalsinne och jag som absolut inte kan läsa en karta utan att gå vilse :D amfg!!!

Okej... så en superbra dag över lag.. sen inte så bra för det där med yeb.. ugh, problemen med honom verkar alltid hänga över mig nu för tiden :/ it sucks! Jag älskar honom, kan inte leva utan honom och jag behöver honom verkligen, men samtidigt är vi osams rätt mkt.. fuck this >.<

aja, fick iaf veta att Agnes inte är arg på mig som jag trodde ^^ wiee<3

 _Wonderful_ = Agnes<3 

Haha, vilken dag ^^ glädje, sorg, glädje igen :)

Love love<3

/Yen

När första ljuset brinner
står julens dörr på glänt
och alla barnen glädjas
att fira få advent.

När andra ljuset brinner
vi juleklappar syr
och mamma bakar kakor
och har ett fasligt styr

Det är helt sjukt, andra advent blev inte bättre än första.

Osams med yeb igen (omg vilken nyhet) och jag blir mer och mer säker på att vi helt enkelt kanske inte fungerar som vänner... Vilket får mig att vilja skjuta mig själv, han betyder allt.. som jag sagt så många gånger förut.. men jag kan helt enkelt inte tänka mig att leva utan honom.

Vem var det som gjorde mig glad innan jag träffade honom.. jag minns inte.. fanns det någon?

Fanns det någon som fick mig att somna med ett leende, eller att vakna med den där underbara känslan av att han finns där.. någonstans.

Fanns det någon som yeb innan? jag tror inte det.. han är som ljuset i tunneln, han får mig att se underbara saker jag inte kunde se förut..

Håll tummarna för att allt blir bra mellan oss igen, för utan det kommer jag inte överleva.. jag är helt övertygad om det..

/Yen