The 'Net is a waste of time,

and that's exactly what's right about it.

- William Gibson

Sämsta dagen någonsin, och inte fan blir den bättre >_<

Dagen började skit, som sagt, en massa bråk hemma och sedan ett telefonsamtal som jag absolut aldrig i hela mitt liv ville ta emot. Orkar inte gå in på vad det handlade om, några i skolan vet, några inte.

Okej, idag ska det i alla fall inte handla sådär jätte mycket om Fiesta, lite såklart, men det jag vill berätta om idag är hur mycket alla vännern betyder för mig, jag vet att jag skriver om det rätt ofta men jag tycker att det är viktigt att berätta för folk att de är speciella, och att de betyder en massa för mig.

Moholms Skola!  

Jag tänker börja med er jag lärde känna när jag gick i Moholm skola, för den tiden var viktig för mig. Det var då jag lärde känna Adam, Marcus och Robban, och ni gav mig verkligen en lycklig barndom. Ok, nu kommer folk snart börja säga, att när man var så ung så betyder inte kompisar så mycket, men det är helt fel. Jag som går Barn och Fritid vet, barndomen är en viktig del av en människas liv och jag kommer aldrig glömma er tre. Adam, Marcus och Robban, tre underbara killar som jag önskar att jag hade bättre kontakt med idag.

Adam, du finns fortfarande här för mig, och om jag trodde på en gud skulle jag tacka den för att du existerar. Du är en av mina bästa vänner och du har funnits vid min sida sen 2an. Vi tappade kontakten ett tag men börjar nu bygga upp den igen. Tack!!

Centralskolan!

Efter Moholm blev det att börja åka buss till Töreboda Centralskola, där allt bara gick utför, allt blev skit och jag ville seriöst talat inte leva längre, sedan fick jag byta klass till 8an och allt blev efter hand bra igen. Jag minns fortfarande hur jag kom in i klassrummet och att jag hade bestämt mig för att inte skaffa några nya kompisar, vänner svek en bara, trodde jag. Så fel jag hade, där lärde jag känna så underbara människor, personer som fick mig att börja lita på andra igen, som fick mig att ännu en gång älska livet.

Bea, Sanna, Frida och Lena, ni var de fyra som betydde mest. Hela klassen var underbar, men finns det några som jag aldrig vill glömma så är det er, jag vill minnas er i all framtid, vill att ni ska finnas här för mig så som jag alltid kommer att finnas här för er.

Vadsbo!

När man sedan gick ur 9an var det dags att ta det stora klivet, nu var det dags för gymnasiet. Barn och Fritid på Vadsbogymnasiet i Mariestad, det skulle bli mitt nästa helvete, trodde jag. Jag hade även där bestämt mig för att inte skaffa några vänner, jag var nöjd med de jag hade och jag ville inte förlora fler. Det handlade bara om 3 år, en baggis, 3 år i ensamhet... Inga problem..

Men det gick inte när jag träffade BF1b, ni var en fantastisk klass och visst några hoppade av och när vi gick ur 1an var det bara 9 av oss kvar.

Då slog vi ihop klasserna! BF1a + BF1b = BF2

Värre än så kunde det inte bli, trodde vi. Hur skulle vi kunna samsas med en helt ny klass? 10 nya personer som helt plötsligt skulle in i våra liv, som skulle lyssna när vi redovisade och som skulle vara med i våra grupparbeten.

Det funkade bra, vi blev kompisar nästan direkt, alla de där tankarna om att det inte skulle fungera försvann när vi fick lära känna A-klassens underbara elever.

BF2, jag kan om och om igen skriva hur mycket jag älskar er, men den här gången ska jag försöka hålla mig kort.

Ni betyder mest, ni är fantastiska, ni är min lilla extra familj och jag vet att ni finns där för mig. Alltid!!

Internet!

På en massa olika sidor har jag träffat folk som betyder så jäkla mycket, tänker inte dra någon lång historia om det, men Linda, Josse, Maddie och Cathrine, ni betyder massor<3 Börjar tappa kontakten med er (lögn, jag har tappat kontakten med minst en av er) men ska försöka bygga upp vår vänskap igen<33

Sen kommer jag till den delen som många av er inte orkar läsa. (Ni kan hoppa över den alltså)

Fiesta!

Måste bara få skriva om de underbara personerna också, för på Fiesta har jag ännu en familj. MembersofMayday - världens bästa Internetfamilj. Alla skämt, alla underbara hjälpsamma personer, ja allt! Det gör att jag klarar av vardagen. Idag skulle jag göra vad som helst för att få logga in, bara 10 min, men tyvärr är datorn fortfarande på lagning och den jag lånar har inte plats till att ladda ner spelet. Så jag får vänta ett tag till. Man kan ju hoppas att någon där saknar mig lika mycket som jag saknar dem ^^

Jahapp, det var en del av mitt liv, en stor del, ett inlägg som handlade om mina vänner.

Jag hoppas att jag alltid får ha er vid min sida, att ni alla lyckas här i livet, att ni fortsätter vara er själva och snälla, var stolta över dem ni är. Det spelar ingen roll vart jag har lärt känna er, i skolan eller på Internet, ni är alla underbara och ni borde verkligen vara glada och stolta över det!

Jag vet att jag inte är någon bra förebild själv, jag är aldrig stolt över något jag gör, men låt då inte mig leda er, låt någon annan göra det.

Okej, slut på detta otroligt tråkiga blogginlägg ;)

Love you all<3

/Sassa